-

Bajs idag:
Det tog mig en och en halvtimme att komma till skolan på grund av ännu en olycka på den där jäkla bron. Sker olyckor varje dag nu. Måste flytta bort från den här ÖN.
Hade inga riktiga lektioner. Kunde stannat hemma och plugga.
Skolans lasagne är äcklig.
Trodde att jag skulle kunna åka hem och plugga i värmen, men icke, här ska det delas ut reklam i -10.

Nice idag:
Vi demonstrerade utanför skolans egna lilla klimatmöte (ambitiös skola...), överraskade alla med "SÄNK TEMPERATUREN! RÄDDA NATUREN!" med plakat och megafon eller vad det heter. Askul.

Ska hitta nåt att äta, pälsa på mig rejält och sticka ut!

Den här låten har gått på repeat ett antal för många gånger idag. Så jäkla bra. Snart klar med psykologin, hur seg får man vara...?

 

Faaan, jag har blivit förkyld. Ska bara dricka te och käka mandariner hela dagen. Hatar att vara seg och ha ont i lederna... Den enda positiva är att min gnälliga röst istället blir lite rostig haha.
Idag skriver jag på en psykologiuppsats, har redan skrivit en halv sida så bara en och en halv kvar! Och ikväll ska jag ringa och intervjua en person för mitt projektarbete.. känns som det flyter på lite nu.
Kommer ha rätt så fullt upp i veckan, så bloggen får lida lite. Men ta hand om er och klä er varmt!

Hej och hå! Gårkvällen och natten var grym! Oskar Linnros var så himla bra, stämningen var magisk! Vi drog vidare till Nype och hade det lika grymt där. Min mobil försvann dock nånstans där men hade som tur bytt till en gammal mobil innan, så var och hämtade ut ett nytt sim-kort idag. Det löste sig. Synd bara att allt jag filmade på Berns försvann...
Idag har jag mått som man förtjänar och har sinnessjukt ont i fötterna! Syster räknade ut att vi stod upp och dansade i 7 timmar i sträck, gaah mina fötter.
Ikväll blir det soffan och en påse chips för min del. Hörs senare!

Så, man går hemifrån för att komma till skolan kl. 07.17 och kommer hem kl. 17.30. Nästan 12 timmar senare... Måste jag påpeka att jag inte sett dagsljuset idag? Det har varit en rolig dag iallafall, tur att mina klasskompisar är så störda i huvudet. Men alldeles för mycket facebookvåldtäkter. Nu ska jag ÄTA!

Woho! Vart nyligen klar med en engelskaupsats (som inte ska lämnas in utan ska skrivas på lektionen, så får nöta in allt!) och känner mig helt slut i kroppen. Tror en förkylning är på väg men knarkar Kan Jang och vitaminer, här ska ingen bli sjuk!
Imorgon måste jag upp tidigt, tidigt... Måste ta en buss som är framme vid skolan tjugo minuter innan jag börjar, bara för att slippa vandra i hög snö och minusgraderna. Kanske är värt det. Men dags att sova nu alltså. God natt!

Längtar lite till sista lektionen imorgon då vi ska se klart på en dokumentär om väckelserörelsen i usa. Helt sjukt intressant och stört! Man vill bara skrika ut mot skärmen att dom är hjärntvättade och störda i huvudet! Talar i tungor på befallning gör dem dessutom. Och lär barnen att man dör om man syndar. Då vore vi alla döda för länge sedan.
Garvade högt när dem bannlyste Harry Potter eftersom att trolldom är Guds fiende och att Harry Potter skulle ha avrättats.. no one messes with Harry säger jag bara!
Mycket utropstecken det blev...

på fredag ska jag se Oskar Linnros... har väntat över två månader nu. Är astaggad!

Jag borde få utskrivet medicin mot koncentrationssvårigheter. Nu har det faktiskt gått för långt...
Finns det något som botar lathet förresten?

bilder från weheartit

En blandning av det här. Så ska mitt rum se ut. En ljusslinga, en världskarta, ljus, foton på väggarna, en massa kuddar, vitt och fräscht med starka färgdetaljer, en drömfångare, mysigt, min jordglob...

Har fått en handfull nya läsare från ingenstans, enligt statistiken. Välkommen säger jag bara! Känns jättekul, men samtidigt lite skrämmande. Man vet aldrig vem som sitter och läser ens blogg. Jag litar dock på att ni är ett gäng snälla, sköna typer.

så snyggt. har glömt var jag hittade bilden

Hade en relativt kort skoldag och essay writing på engelskan som gick åt helvete, men fortsätter med misslyckandet på torsdag... som tur är. Nu sitter jag och jobbar på en sammanfattning till en artikel, också till engelskan. Går inte så bra. Blir PH nu istället.

weheartit

Vintern 09. Vintern kan ju trots allt vara lite fin...

Är äntligen helt klar med ännu en filosfiuppsats! Känns som filosfin har tagit upp all min tid de senaste veckorna. Vaknade alldeles för sent imorse, drog ännu en gång til Södermalmskyrkan och intervjuade en medlem. Åkte hem och satte mig och skrev på uppsatsen, det jag gjort ett antal timmar nu. Har inte hunnit med engelskan dock, men skjuter upp den till en annan dag, ogillar min lärare så skarpt att jag gör vad som helst för att få henne sur hahaa.
Ska se om det går nåt på tv nu. Börjar efter lunch imorgon, så blir lite sovmorgon!

Saco-mässan var ju skoj, packat med folk, rörigt och asvarmt. Plockade på mig broschyrer och kataloger från alla möjliga skolor. Till sist blev det så att vi bara tog godis, glodde på militärer (jag då hehe) och gick till de skolor med där man fick finast påsar haha. Vad fan ska jag göra på Chalmers liksom..?
Efter att ha kollat igenom några kataloger kan jag iallafall stryka psykolog från listan. Det tar 6 år att bli legitimerad psykolog och jag tror fan inte jag pallar att plugga 5 år till... skulle inte  vara färdigutbildad förrns 25 typ haha, nej.. det kanske var en för stor utmaning. Får fortsätta fundera.
Vi åkte hem till Joel(itooo) efteråt, käkade makaroner och korv, hälsade på katten Emil och döpte en trappa till våldtäktstrappan. Fint. Sedan ville vi gå på Harry Potter men biljetterna var slut i hela staden så alla åkte hem till sitt.

Mest för att Rihanna är så ball... höhö

Åh, det här linnet var ju assnyggt. Måste verkligen åka in till stan snart! Källa: Felicia

Jag tog ett varmt bad i eftermiddags och tittade ner på mina tår. Vad upptäcker jag då? Jo, att jag fortfarande inte tagit bort mitt turkosa nagellack som jag målade på den 8 augusti. Det är över tre månader sedan och nu är halva stortånageln turkos, andra halvan, ja nagelfärg haha. Vet inte om det är lite äckligt eller bara lathet från min sida...? Har planerat att ta bort det för många gånger, men gör det ju aldrig. Lathet.

Dags för SACO-mässan imorgon. Har ingen aning om vad jag ska kolla efter men vet ju iallafall vad jag inte ska plugga. Får samla på mig så mycket som möjligt. Lutar åt psykologi/socionomhållet just nu, men ändrar mig ju varje dag så bäst att titta på allt möjligt. Ska gå på lite föreläsningar också. Det blir nog finemang. Ska kanske ta och sova nu, är lagom död med min huvudvärk. Natti!

Kom nyligen hem, helt slut efter två timmars sömn inatt, uppgång klockan fyra och lite sömn på en fem timmars lång tågresa. Men jag klagar icke. Resten av dagen ska jag spendera i soffan framför en massa filmer med en påse gifflar. Asvärt. Och just det, Götet var asbra, killarna var skitsnygga (jämfört med stockholmare...), spårvagnarna slår tunnelbanan och människorna är så mycket lugnare och trevligare. Och vi får ju inte glömma deras härliga dialekt. Ja, en väldigt lyckad MEN för kort resa. Åker gärna tillbaka snart!

Idag har Harry Potter och Dödsrelikerna premiär. Längtar så sjukt mycket efter att se den. En sak ni kanske inte visste om mig är att jag läst alla 7 böckerna minst 4 gånger... var nämligen HP-besatt, är fortfarande förälskad i böckerna och tycker att filmerna är grymma. Kan alla små detaljer i alla böcker..haha. Måste se den. NU!

Nu sitter jag och mina härliga compañeros på tåget som bär av mot Götet! Vi ska ha se på fotboll på Ullevi, göra galna grejer och bo på vandrarhem. Är säker på att vi kommer ha riktigt skoj! Hemma på torsdag.

Skrattretande. Så skulle jag beskriva det...

bilder på mig, av moi

Har säkert visat tusen gånger, men whattaheck, har inga nya bilder. Kollar på Bartenderskolan istället för att packa. Men har faktiskt lagat mat, bakat och tvättat den här kvällen, vuxenpoäng kachiiing! Måste ju bli van nu...

via myblomquist

Nyligen hemkommen från skolan. Satt uppe till halv ett i morse och slet med att lära mig filosofin och gick upp fem timmar senare, så är lagom död nu. Men imorgon blir det Götet och fem dagar helg! Ska bli så skönt. Har dock allt för mycket att plugga när vi kommer hem, men från och med nu tänker jag bara på Götet- Ska lägga mig i soffan ett tag och bota huvudvärken (tisdag igen, alltid huvudvärk på tisdagar...), sedan mejla angående mitt projektarbete (får inte skjuta upp det längre!), låna en bok, möta pappa och köpa mat och godis til tågresan! Sen är det massa kul på tv ikväll.. skönt at inte behöva plugga för en gångs skull.

Försöker verkligen att accpetera det faktum att du finns...men det är så jäkla svårt. Så faaaaacccckkyooouu. Nej, men typ.

Har övningskört från Årsta till Ektorp. Fan vad jag är grym. Just det, plugga var det, Ann Heberlein och "Det var inte mitt fel" ligger och väntar på mig...humpf. Måste sluta med svordomarna här. Tjingeling!

Har du skrattat idag? ja lite

Jaha, har sitter jag då. Funderar på om jag ska gå och lägga mig eller ej. Syster är rute och ränner och kommer säkerligen ringa snart. Annars sitter jag och pluggar på om Södermalmskyrkan och kommer på frågor till en intervju med en präst. Det är nämligen så att jag idag måste befinna mig i Södermalmskyrkan med min grupp kl 11.00..wohoo. Vi ska se hur en gudstjänst går till och intervjua en präst i samband med religionen. Funnyyyy. Efter det ska jag övningsköra till Årsta med papi, sen ska jag hem och plugga filosofi och spanska. Kul dag. Har filosofiseminarie om massa skit som jag inte fattar och har världens press på mig själv... Hörs på tisdag nästa gång! Kanske förprogrammerar något inlägg imorgon.
Götet snart...

(särbild)

Fan, vad jag saknar mitt blonda, långa (längre) hår. Har typ en identitetskris nu. Vet inte vem jag är utan mitt blonda ljusa huvud. Känner mig naken, exposed..you name it. Nej men allvarligt. Vill bara ha det tillbaka..

I ett ensamt rum, en sekund blir tusen år
För ljus att nå, så djupa sår
Sjunker lite lägre för varenda gång jag vänder om
Men jag vänder om, än en gång

- Daniel Adams Ray

5 FAVORITER
Färg: Svart. Bara en helt perfekt färg.
Väder: Stjärnklart och lite kallt, med vit snö som glittrar..
Frukt: Bananer som är mer gröna än gula
Känsla: Den där sällsynta känslan av extrem lycka, när allt bara flyter på
Humör: Skrattanfall.

 

5 OM DRÖMPOJKEN
Utseende: Brunt hår som faller ned lite framför två djupt blåa ögon som glittrar lite, ett mystiskt leende som ibland spricker upp och visar fina vita tänder…
Kläder: Ingen speciell klädstil. Ganska vanlig, men ändå medveten. Typ skjorta, hoodie, snygga jeans. Snygga skor är ett måste
Personlighet: Humoristisk, charmig, väldigt snäll.
Egenskaper: Han får gärna utöva någon sport (fotboll hehe)
Allmänt: Han får inte vara en sån som ältar saker, han får gärna vara påhittig. Måste vara förstående och inte kontrollerande... (kontaktannons? haha)

 

5 LÅTAR
Regniga gråtiga höstkvällar (..med te och sånt): Nu kan du få mig så lätt
Lördagsnätter: Vem dansar Kuduro
Favorit: Gubben i lådan
Bra text: Från och med du
Om kärlek: Wherever you will go

5 FINA BLOGGAR
Ny funnen: 365 days
Bra på text: Massafinarosetter.
Bra på fotografi: Emmylinnea
En vän: Lisa
En inspirationssprudlande: Floras

 

5 AV NÅGOT JAG VILL GÖRA
Imorgon: Inte behöva plugga
I helgen: Dansa tills jag spyr
Nästa sommar: Resa, festa loss med härliga människor och fira studenten
Efter gymnasiet: Upptäcka världen
Innan jag dör: Besöka en indianstam

 

Nämen, hej skor! Nu är jag lite, lite glad.

 

Snälla, kan inte dessa svarta skor bli mina? De skulle vara perfekta när man går ut nu när det blir förjäkla halt...och perfekta annars också. Har velat ha sådana i månader men inte tagit mig råd att göra det. 399kr kostar dessa och kommer från Skopunkten. Attans att mina pengar ska räcka till Göteborg och utgång plus kläder i två veckor till. Vill haaa. Lite dräggel.

 

Håller på och sminkar mig för fullt och försöker lista ut vad jag ska ta på mig ikväll. Ska på halloweenfest men min utklädnadskompis ska inte dyka upp så jag blev utan. Kör på helsvart och konstig sminkning istället. Blir nog bra ändå. Ska tagga till lite nu! Smått avis på syrran och Jenna som ska ut ikväll, dom kommer ha det grymt, ska bli kul att få höra om Jennas reaktion när hon ser sin överraskning...;D
Ska fortsätta här nu men snart sticker jag till Säret och Fia. Ha en kul kväll!

Den här texten skrev jag till en uppgift i svenska C för inte så länge sedan, och tänkte att jag ville dela med mig av den till er. Historien är till delvis fiktionerad.

Andas, sade jag till mig själv. Fortsätt andas, allt kommer att bli bra. Han kommer inte att dö. Morfar, morfar, snälla. Jag ville skrika. Skrika tills luften tog slut, tills jag blev blå i ansiktet, tills jag inte längre kunde skrika.

 

Allt hände så fort. Jag hade precis kommit innanför dörren, sparkat av mig skorna efter en lång skoldag och lagt mig till rätta i soffan när telefonen ringde. Mamma svarade. Mamma svarade alltid, det var ändå aldrig mig någon ville ha tag i. Tystnad. Min mamma sade inte ett ord. Jag hörde röster från den andra linjen. Varför sade hon inget? Jag låg kvar i soffan, det var väl ingenting. Det hände aldrig någonting. Plötsligt brast mamma ut i gråt. Fan, var det ända jag kunde tänka. Har någon dött? Är det pappa? Snälla säg att det inte är pappa. En evighet passerar. Till slut lägger hon på luren. Det är morfar, säger hon. Han har fått en stroke. Nej, nej, nej, nej, tänker jag. Det är inte sant. Jag klarar inte av det här. Mitt huvud snurrade, allt blev svart. Avlägset hörde jag rösterna från min familj, vad de sade vet jag inte. Jag satte mig på golvet och stirrade in i väggen. Jag vet inte heller hur länge jag satt där.

 

På något sätt lyckades jag somna, och morgonen därpå var det dags att besöka sjukhuset. Bilfärden dit var den längsta jag någonsin upplevt. Vi sade inte ett ord till varandra och radion var inte på. Hade den varit det hade vi ju varit tvungna att byta kanal förr eller senare, och därmed skulle vi bli tvungna att säga något till varandra. Lösningen var att ha den avstängd. Bilen rullade upp på parkeringen. Jag tänkte på hur mycket jag hatade sjukhus. Sjukhus är fyllda med människor som är sjuka, uppenbarligen. Människor som hostar och spyr, människor som dör, människor som förlorar någon närstående. Jag tänkte tillbaka på när jag själv låg och spydde blod en natt efter att jag opererat bort mina halsmandlar. Det kan tyckas vara ett ynkligt ingrepp, men för en sexårig liten flicka var det att sväva mellan liv eller död. Nej, jag hade aldrig haft en lycklig stund på ett sjukhus. Vi gick med tunga steg genom entrén, fram till receptionen där en uttråkad undersköterska pekade på hissen till avdelning sex, kardiologen, där morfar nu låg. Hissens dörrar stängdes bakom oss och långsamt färdades vi uppåt. Jag stirrade upp i det gråa taket och försökte tänka på allt som inte hade med morfar att göra, det var så nära nu, jag ville inte gråta. Fåglar är fina, tänkte jag. När jag kommer hem ska jag gå ut på en promenad. Nej, det regnar kanske, attans, vad ska jag göra istället? Ska jag baka? Nej, jag hatar att baka. Jag kan inte ens baka. Mormor brukar baka. Hon bakar goda kakor. Jag älskade när vi var yngre och åkte hem till mormor. Det stod alltid nybakat på bordet och vi fikade allesammans och pratade om hur jag hade kunnat peka ut alla Sveriges landskap på kartan och hur duktig Emelie, min äldre syster, hade blivit på ridningen. Det skulle vara synd om hon slutade, sade mormor. Jag och morfar instämde. Morfar.

 

Med ett ryck väcktes jag från mina tankar när hissen plingade till och stannade. Vi gick ur och började gå längs den långa korridoren där dörren till kardiologen skymtade. Det här var ett hemskt ställe. Väggarna var målade i grönt. Inte en avslappnande grön färg utan den där gröna färgen som påminner en om spyor. Golvet täcktes av en grå, gammal plastmatta som knakade under våra fötter. Jag tog ett djupt andetag. Det luktade illa. Sådär illa som det bara kan lukta på sjukhus. Den där stickande stanken av medicin, sjuka människor och desinfektionsmedel. Den där stanken som riktigt sticker i näsan och som ger en kväljningar vid blotta tanken av den.

 

Morfar låg i sängen närmast fönstret. En vy över kanalen som sträckte sig genom staden väntade den som vågade komma nära. Utsikten var klart det bästa hittills med det här stället. Mormor stod vid sängen och rättade till täcket och frågade gång på gång om morfar ville ha något. Mormor var tjatig, det hade jag alltid tyckt. Vi var alldeles för olika, hon och jag, som natt och dag. Det hade blivit min och morfars hemlighet, att skoja om mormor och hur tjatig hon kunde bli. På det sättet kunde jag lättare stå ut med henne. Långsamt närmade vi oss sängen och mamma var den första som gick fram och kramade om sin far. Sedan var det min pappas tur, sedan min systers och till sist jag. Jag var alltid sist, vad det än gällde. Jag vågade inte säga något till morfar. Jag kramade snabbt om honom och ställde mig vid fönstret och såg ut över kanalen. De där båtarna som åkte förbi, vart var dem på väg? Jag kände mig som ett barn igen. Det där barnet som kom till mormor och morfar på julloven och påskloven för att äta bullar och kakor, och för att se på Cartoon Network, för det hade vi inte hemma i lägenheten, och för att springa runt i den stora sängen och leka prinsessa med min syster. Jag insåg att det inte fungerade så längre. Jag kunde inte vara den som inte förstod. Jag kunde inte vara den som inte ville lyssna. Någon gång måste man växa upp och nu var det min tur. Jag vände mig om för att se på morfar. Mina ögon fylldes av tårar. Jag tyckte så synd om honom. Från att ha varit en lång, ståtlig man som varit FN-soldat och utstått ett skorpionbett, till att ligga där, på ett sketet, ruttet sjukhus, utan viljan för att leva. Från att ha varit frisk och glad, full av liv, till att bli fången i sin egen kropp. Det är något jag inte ens skulle önska min värsta fiende. Att inte längre kunna öppna munnen, för inga ord kommer ut. Kommer ord ut, är det inte dem du ville säga. Att inte kunna uttrycka sig, att inte kunna göra sig förstådd. Att inte kunna lyfta handen för att klia sig på huvudet eller för att ta sin käresta i hand. Det är hemskt att se. Att se livet vändas upp och ner inom loppet av några sekunder är skrämmande. Utan livslust låg min morfar i den där sängen och jag tänkte att det som sägs om att hoppet är det sista som lämnar en människa, det är inte sant. Hoppet hade lämnat min morfar för länge sedan.

 

Det var i den stunden då min blick mötte morfars ögon. De där förtvivlade bruna ögonen var nu grådaskiga. En gång hade de varit mörkbruna, med den där glimten som jag hade ärvt av honom. Jag mindes hur jag många gånger hade frågat min mamma varför inte jag hade fått bruna ögon, precis som morfar. De förtvivlade bruna ögonen försökte sig på ett leende. Jag log tillbaka. Att det var det här som krävdes för att jag skulle inse att livet inte är för evigt, hade jag aldrig kunnat tro. Jag insåg att livet kan kastas upp och ned på bara några sekunder. Inget är för evigt. Min morfar kunde inte säga något till mig men jag gick fram till honom med ett leende på läpparna och slog mig ned på sängkanten. Trevande tog jag hans hand och han gjorde sitt bästa för att hålla i min. Jag höll min kära morfar i handen och såg in i de bruna ögonen. Jag förstod vad han ville säga. Att jag skulle ta vara på livet, att se varje dag som en ny chans, inte som ett hinder som jag ska ta mig över, utan som en möjlighet att göra det bästa utav den lilla tid vi fått här på Jorden. Han sade inget men jag förstod. Jag tryckte hans hand och viskade ”Jag älskar dig med, morfar.”

Dålig uppis här! I onsdags blev det utgång på Nype, var kul men hade för höga förväntingar kanske för blev en aning besviken, men ska ge det ett nytt försök med syster snart igen! Kom hem efter fem i torsdags morse efter att vi glömt att tunnelbanan inte går mellan 1-5 så vi vandrade mot Slussen i kylan. Färgade håret igår igen och nu ser det bra ut iallafall, går att leva med haha.
Ska till Matilda ikväll på middag, men tills dess skriker jag ikapp till Daniel Adams ray... älskar den mannens musik.

HÄR hittar ni min asgrymma taggarlista!!!

Idag släpper Daniel Adams Ray sitt soloalbum, och det jag hittills hört är helt fantastiskt grymt! Känns som att jag är otrogen mot Oskar Linnros nu haha...

tumblr

Om det inte vore för att mitt hår är förstört, alldeles för kort och har en äcklig färg så skulle den här dagen bli perfekt. Men skit i det, ikväll ska vi ut och dansa tills vi spyr (förhoppningsvis inte) och mitt hår ska inte få stoppa mig! När jag får det färgat blondt igen (tyvärr inte förrns imorgon) hoppas jag att det ändå kan se ut såhär, eller såhär. Känns lite surt, men då kan jag ändå leva med mitt hår...det kan jag inte nu.
Ska förresten börja använda min kamera snart igen, har inte haft inspiration på månader så den har mest stått och dammat...

weheartit

Ska möta upp Carrouni i mörkret nu för en liten promenad.
Hörs senare. Tjing!

Åh, vad härligt att upptäcka att man kommer få 900 spänn extra nästa månad. Rätt in på sparkontot (som jag för övrigt döpt till "framtiden"!

Bloggen känns deppig och tråkig. Kommer tillbaka när jag tagit itu med mitt hår som just nu är grått, när jag fixat om bloggen och så. Tjao.

Har precis varit ute och sprungit. Min kondition var inte så dålig som jag trodde! Kass, men det funkade. Mitt gymkort gick ut i fredags så får göra det bästa av situationen tills jag valt vilket gym jag vill fortsätta på...
Nu ska jag hoppa in duschen och bänka mig i soffan i myskläder. Värd dag.

Hade den roligaste helgen på länge. Det var väl typ det jag hade att säga...