2011-09-12 | 23:59:52

om man inte tänker på det så är det inte sant


Du slutade aldrig le och du var så glad, och du rörde mig på ett sätt du inte rört mig på förut. Och jag undrade vad som hade hänt med dig. Men jag kände ingenting, och varför var det så enkelt att gå utan att vända mig om för att se på dig. Plötsligt insåg jag. Men du kommer alltid att vara Han. Och nu börjar jag reparera mig själv, bit för bit, för ingenting kan längre skada mig. För du kan inte längre förstöra mig. Snart är jag hel igen.
0 Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: