2011-05-19 | 23:19:34
om jag hade vetat att glömma var så svårt
Idag skrattade jag tillsammans med någon annan. Någon som fick mig att le. Någon som intresserade sig för mig, lade märke till saker och som jag kunde vara mig själv med. Någon jag inte behövde ljuga för, eller låtsas inför. Någon som lade märke till att jag gör konstiga andningsläten efter att jag skrattat. Någon som kallade dem söta. Någon som ville sitta nära mig. Allt var hur bra som helst. Det var bara ett fel... Han var inte du.
1 Kommentarer
Anonym:
åh vad bra. bra text alltså. känner igen mig. pussssssss