-

Hej mina små grisar/korvar/kycklingar/vad som. Nu har jag en ny blogg som ni hittar
här. Och HÄR, och HÄÄÄÄR. Ni hittar nog. Hoppas ni följer med mig dit! Vet inte hur länge jag stannar där, men den här bloggen finns alltid kvar och om jag känner mig själv rätt återvänder jag nog snart. Men tills
dess hoppas jag att vi ses på den nya.

:)

Jag försöker tänka att "det är inte min förlust" och att "allt händer av en anledning, allt har en mening". Det funkar en stund. Sedan kommer jag ju på att jag ljuger för mig själv. Det är ju bara min förlust. Och om allt händer av en anledning, varför händer det inga bra saker för min del? Jävla lagomliv. Vågen står allltid jämt, ibland tippar den över och jag upplever några få stunder av riktig glädje, men oftast står den still, eller tippar över åt andra hållet. Rätt ner i mörkret. Och jag är så trött på det. Det finns människor som ständigt går omkring med ett leende, sällan har något att vara ledsna över, även fast dem kanske upplevt hemskheter jag inte ens kan föreställa mig. Jag beundrar dem, önskar att jag också kunde le som dem. Jag har faktiskt inte varit med om så hemska saker, allt har mest varit lagom, livet rullar fram okej liksom. Jag borde le och vara glad oftare. Jag vill det. Ta dagarna som de kommer, le åt livet och tycka att det är kul att leva. Men hur gör man? Hur tänker man positivt trots att allt känns skit? Någon som vet? Tips?

Det handlar inte om att få vem man vill. Det handlar om att få den man vill ha.

Det handlar inte om att vara med människor. Det handlar om att vara med just den människan.

Det handlar inte om att kunna gå hem med vilken snygging som helst en lördagnatt. Det handlar om att gå hem med honom.

Det handlar inte om att vara omringad av folk. Det handlar om att vara omringad av dem eller den som älskar dig.

Det handlar om skrattanfall och vackra händer.

/Michaela Forni

 

 

Men vad gör man när man inte kan få just den man vill ha?

Halloj. Vaknade kl 7 imorse av att min hund kom in och buffade på min hand som hängde utanför sängen haha. Men somnade om och vaknade lite senare så att hon fick sin morgonpromenad. Tänkte ta nästa promenad nu men hon ligger och drömmer så väntar lite till. När jag kommer in blir det lunch och Crazy Stupid Love (är på dreggla-över-Ryan Gosling humör). Och senare ska jag plugga (jaa jag ska). Ganska mysig lördag ändå.

Fansihelvete. Behövde bara få ur mig det. Tack.

sitter man och skriver ner sådant där onödigt babbel:


jag skulle aldrig använda uttrycket "det är en dag imorgon också" som ursäkt för att gå hem tidigt. Nej, det kanske inte är en dag imorgon, lika bra att köra fullt ut...

jag äter fortfarande inte frukost, men i tisdags gjorde jag det för första gången på alldeles för länge

mitt minne har försämrats markant de senaste fyra månaderna

jag längtar oerhört mycket tills det här året tar slut. Vill bara ha en nystart nu.

när jag tänker på Emelie och Jenna börjar jag garva tyst för mig själv. Dom där människorna får mig alltid att skratta

idag blev jag med gymkort, hejdå mjuka kropp

jag har börjat tänka på mig själv och insett att jag måste respektera och älska mig själv innan någon annan kan göra det (innan jag kan förstå att någon annan kan göra det)

i tisdags morse mötte jag en i min klass, som jag aldrig direkt pratat med tidigare, på vägen till skolan, vi promenerade i morgonmörket och pratade om det ena och det andra. Plötsligt pratade vi om hur fantastiskt det är att ha förmågan att kunna bli förälskad. Hon är 32 år och har barn, jag är 19 år. Men tusan vad fantastiskt det kändes att prata ut med någon man inte känner.

Har förgäves försökt göra en ny blogg men det ville inte funka. Kanske måste testa nån annan bloggplattform? Fast gillar ju blogg.se... Ska försöka igen annars får jag väl fortsätta här.