2011-03-08 | 20:36:54
GRATTIS SOPHIE
Idag är det 8 mars och inte bara den Internationella kvinnodage, fettisdagen OCH pannkaksdagen idag, utan även SOPHIES 19-ÅRSDAG! Självklart ska hon få ett eget inlägg på sin stora dag.
Jag och Sophie träffades för första gången en dag i augusti år 1998 (herregud!) på en Björknässkolans skolgård, 6 och 7 år, redo att bli klass 1A. Vi sade nog ingenting till varandra den dagen och höll oss mest till dem vi redan kände eller lärde känna under det första året i vår skoltid. Ändå bjöd vi varandra till våra kalas (för det var ju så man gjorde). Jag minns inte om det var i årskurs fyra eller fem vi började umgås eller ens varför vi gjorde det. Våran klass var en sådan som inte splittrades mellan 3an och 4an, utan vi såg alla varandra växa upp från små sjuåringar till tolvåringar. Hursomhelst, det första jag minns från att vi började umgås var att Sophie följde med mig hem en dag efter skolan, och vi lekte i stora snöhögar, där vi höll på att bygga ut mitt dåvarande hus. Jag minns att hon ropade "Var är duuu?" från ena sidan högen haha. Och på den vägen är det, vi fortsatte umgås, blev oskiljaktiga och hängde ihop över högstadiet med. Nu har vi gått i olika skolor i tre år men jag tycker att vi hängt ihop riktigt bra och trots att vi stött på en del svårigheter har de alltid löst sig. Finns egentligen inget bra sätt att beskriva denna människa som betyder så otroligt mycket för mig. Jag skulle inte klara mig utan henne, och jag har försökt, jag lovar haha. Skulle ha skrivit ett bättre inlägg om tiden räckte till. Men. Sophie, du är en så fin människa och jag är glad att jag har dig. Jag hoppas på många fler år och kanske, kanske går vi omkring på de där powerwalksen när vi är 67, pensionärer och iklädda neonrosa kläder och pannband, hurtiga som tusan, men det tror jag inte. Tror snarare att vi ligger och latar oss på en pensionärsstrand på Gran Canaria och klagar på våra män vi lämnat i Sverige...
Ville bara säga grattis till denna onödiga ålder, men ändå ett steg närmare 20 och vuxenlivet. Snart får du inte säga bajs längre. Du får bara viska det till mig. På lördag KÖÖR vi!
<3
Jag och Sophie träffades för första gången en dag i augusti år 1998 (herregud!) på en Björknässkolans skolgård, 6 och 7 år, redo att bli klass 1A. Vi sade nog ingenting till varandra den dagen och höll oss mest till dem vi redan kände eller lärde känna under det första året i vår skoltid. Ändå bjöd vi varandra till våra kalas (för det var ju så man gjorde). Jag minns inte om det var i årskurs fyra eller fem vi började umgås eller ens varför vi gjorde det. Våran klass var en sådan som inte splittrades mellan 3an och 4an, utan vi såg alla varandra växa upp från små sjuåringar till tolvåringar. Hursomhelst, det första jag minns från att vi började umgås var att Sophie följde med mig hem en dag efter skolan, och vi lekte i stora snöhögar, där vi höll på att bygga ut mitt dåvarande hus. Jag minns att hon ropade "Var är duuu?" från ena sidan högen haha. Och på den vägen är det, vi fortsatte umgås, blev oskiljaktiga och hängde ihop över högstadiet med. Nu har vi gått i olika skolor i tre år men jag tycker att vi hängt ihop riktigt bra och trots att vi stött på en del svårigheter har de alltid löst sig. Finns egentligen inget bra sätt att beskriva denna människa som betyder så otroligt mycket för mig. Jag skulle inte klara mig utan henne, och jag har försökt, jag lovar haha. Skulle ha skrivit ett bättre inlägg om tiden räckte till. Men. Sophie, du är en så fin människa och jag är glad att jag har dig. Jag hoppas på många fler år och kanske, kanske går vi omkring på de där powerwalksen när vi är 67, pensionärer och iklädda neonrosa kläder och pannband, hurtiga som tusan, men det tror jag inte. Tror snarare att vi ligger och latar oss på en pensionärsstrand på Gran Canaria och klagar på våra män vi lämnat i Sverige...
Ville bara säga grattis till denna onödiga ålder, men ändå ett steg närmare 20 och vuxenlivet. Snart får du inte säga bajs längre. Du får bara viska det till mig. På lördag KÖÖR vi!
<3
1 Kommentarer
Sophie:
Aaaaaw! Felicia du är världens underbaraste och bästaste vän, klarar mig aldrig utan dig! Fan ska vi inte dra till Las Vegas och gifta oss? DU ÄR BÄST <3