2011-01-08 | 14:56:06
fading
Idag tog jag äntligen tummen ur röven och skrev några rader i min loggbok och skickade iväg några mejl. Mitt projektarbete är ett stort misslyckande haha. Men fan, det spelar ingen roll om 100 år...
Skolan börjar ju snart, vet inte riktigt vad jag känner för det. Känns asskönt att veta att det bara är 5 månader kvar och att våren kommer bli grym, men kommer inte palla att dra mig upp tidigt och plugga sönder mig själv och sitta uppe på nätter och helger som jag gjorde i höstas... Det får bli som det blir, jag gör vad jag orkar och känner för, men ändå mitt bästa utefter stundens förutsättningar. Det viktigaste ska vara att jag mår bra och lever lite också. Jisses vad duktig jag känner mig som kommit så långt. För ett år sedan kändes det som om att jag gått in i väggen. Jag bröt ihop jämt och ständigt i när jag ville få allt rätt gjort, högsta betyg, göra om allt tills det blev perfekt. Jag kände aldrig att det jag gjorde dög. Nu har jag på egen hand lärt mig att det är okej att misslyckas ibland, man kan inte kunna allt från början och ingen är perfekt. Jag lärde mig att det viktigaste är att man mår bra och är glad, och jag mådde verkligen inte bra under den tiden. Skulle kunna skriva ett peppande inlägg om detta någon dag faktiskt!
Idag har jag, förutom att jag skaffat dropparna till ögonen, mest legat i sängen och lyssnat på musik, helt utslagen och seg. Ikväll vet jag inte riktigt vad som händer, men jag måste iväg och vara social iallafall känner jag...
Nu hoppade hunden upp i sängen så nu ska jag mysa med det lilla monstret.
Skolan börjar ju snart, vet inte riktigt vad jag känner för det. Känns asskönt att veta att det bara är 5 månader kvar och att våren kommer bli grym, men kommer inte palla att dra mig upp tidigt och plugga sönder mig själv och sitta uppe på nätter och helger som jag gjorde i höstas... Det får bli som det blir, jag gör vad jag orkar och känner för, men ändå mitt bästa utefter stundens förutsättningar. Det viktigaste ska vara att jag mår bra och lever lite också. Jisses vad duktig jag känner mig som kommit så långt. För ett år sedan kändes det som om att jag gått in i väggen. Jag bröt ihop jämt och ständigt i när jag ville få allt rätt gjort, högsta betyg, göra om allt tills det blev perfekt. Jag kände aldrig att det jag gjorde dög. Nu har jag på egen hand lärt mig att det är okej att misslyckas ibland, man kan inte kunna allt från början och ingen är perfekt. Jag lärde mig att det viktigaste är att man mår bra och är glad, och jag mådde verkligen inte bra under den tiden. Skulle kunna skriva ett peppande inlägg om detta någon dag faktiskt!
Idag har jag, förutom att jag skaffat dropparna till ögonen, mest legat i sängen och lyssnat på musik, helt utslagen och seg. Ikväll vet jag inte riktigt vad som händer, men jag måste iväg och vara social iallafall känner jag...
Nu hoppade hunden upp i sängen så nu ska jag mysa med det lilla monstret.
0 Kommentarer