-

Jag vill bara skriva av mig. Skriva, skriva, skriva.. skriva en massa skit som ingen ändå kommer förstå. En massa texter direkt från hjärnan till tangenterna. Men när jag väl sitter här kommer ingenting ut. Det känns som scenskräck, allt låter så bra innan men när jag sätter mig framför skärmen blir jag rädd för vad jag kanske skriver, kommer någon att förstå, vill jag att någon ska förstå, vågar jag öppna mig, det kanske bara blir fel... helt fel. Bli inte förvånade ifall det dyker upp fler osammanhängande, oförståeliga eller andra små texter då och då... det är skönt att få skriva av sig ibland.

När vi hörs igen är det februari. Redan. Shit.